Ja dom senaste dagarna har ju varit en berg- och dalbana för att säga det så. Efter att tjyvarna tatt mina saker och jag bestämde mig för att inte köpa nå lotter så gjorde jag det iallafall för jag tänkte att oturen var förbrukad. Gjorde det och vann flera dagar i rad. Småsummor som blev till nya lotter men iaf. Så slog det mig..tur i spel....otur i kärlek. Jajjamensan det fick jag också veta av.

Torsdag kom och vi skulle på konsert med Stefan Sundström. Först var vi och såg två killar i hans band som värmde upp för en annan tjej här på en klubb, väldigt fint och bra. Konserten med Sundström var toppen och hela kvällen var härlig och rolig och vi myste massa. Han är fantastisk och jag är kär. Så kom vi hem till mig och det blev prat om en massa och oss och det slutade iallafall med hjärtesorg för min del och att han gick hem. Verkar som att han mår ostabliare än jag trodde. Ont i hjärtat som aldrig förr och hade ingen plan om att fara på jobb dagen efter. Nu efter att vi har pratat så ska vi försöka lösa det och det hoppas jag verkligen vi gör. Så tillbaka till scratch men på ett bra sätt.

Så kom igår. Lördag alltså. Sa ifrån till han jag bor hos på fredagen att jag hade en lång lördag framför mig så snälla ingen efterfest. Det hade han inte. Men han kom hem med en tjej kl 4 på natten och babblade och det fanns inte ett uns av hänsyn till mig som skulle upp. Så det blev ca 3 timmars sömn. Så kommer jag på Lille. Två stycken på jobb som är sjuka och då finns det inga fler att ringa in extra så jag får försöka trolla ihop någonting utav oss som redan är schemalagda och sen springa som ett helvete. Det gjorde jag. Hjärtesorg och kroppsvärk och alldeles för mycket att göra blev en dålig kombination. Ville liksom hellre bara ligga hemma och gråta.
Då kan man ju tänka sig att jag kunde få göra det när jag var färdig kl 5. Men neeeejda. Då skulle Sofie på nästa jobb på byscenen kl 18. Där var det dansbandsgala. Så från kl 18 till kl 2 inatt fick jag lyssna på nåt utav det sämsta i dansbandsmusikssammanhang jag någonsin varit borti! 3 var jag färdig på jobb och då var vi alla helt slut och satt oss och tog en öl som blev några till. Efter en 17 timmars arbetsdag var det den bästa ölen jag druckit. Klockan gick fort och plutsligt var det halv 8 på morron. Går hem och då kommer jag fan inte in i lägenheten! Vi har ju nytt lås (pga tjuvarna) och använder inte det gamla (som sitter kvar). Men han jag bor med hade glömt av det och låst med det gamla som jag inte har nyckel till.
Ringer och ringer men han sover ju som en stock för han hade vart på fest. Plingar å plingar. Till slut öppnar han. Tjoho.

Slut på trubbel tänker man.

Nejdå. När jag kom hem låg det två stycken tjejer i soffan och sov. Ingen problem. Dom var borta när jag vaknade och satt mig sedvanligt i soffan och såg nyheter och borstade tänderna..i trosorna. Så känner jag liksom att jag blir fuktig i rumpan....blöt på handen. Då har den ena tjejen kissat på sig i sömnen i soffan! OCH DET SITTER JAG I!
Detta finner jag inte ens ord för men ni kan väl ungefär tänka er....

Så sliten som jag har varit idag har jag aldrig någonsin varit. Arbetsdagen var horribel. Inte trött som i att man har sovit för lite. Utan utrött för att man har jobbat för mycket och kropp och sinne var helt färidgt.

Summa summarum vet jag inte riktigt hur jag har det nu. Jag börjar vara lite less.
Men på fredag far jag, mor, far och Lovisa till Milano. Det blir toppengrejor det.
Inte nog med det så bor jag snart i en egen lägenhet. Så jag ser ljuset och tänker att allting ordnar sig säkert till och slut och saker och ting blir bra. För jag vann heller ingenting på sista lotten.

Godnatt/Fis