Tick. Tock.

Hej mina vänner!

Bra initiativ att köra igång med bloggandet igen! Alltid roligt att få läsa några rader. :)

Precis som ni, har även jag läst igenom våra gamla inlägg till och från, och jag måste erkänna att det finns en samling av dem som jag saknar.. Men hur som helst så värmer det en frusen höstsjäl!

Jag ska dock be att få ursäkta mig en smula och erkänna att jag varit otrogen mot er och börjat skriva några rader på en annan portal. Ett behov av att få uttrycka mig i farten, annat än med facebook, med en bild, en textrad eller en och annan tanke, har vuxit fram med tiden och efter lite testande hit och lite testande dit så finner ni mig på här . Jag har ju inte övergett er men med tanke på min tidigare usla uppdatering så lär jag inte bli flitigare heller. Men helt plötsligt har ju även blogg.se skaffat en mobil-app så nu kanske det blir lättare att få iväg några textrader. Å andra sidan så känner ni ju mig, det blir ju sällan -några- rader, det blir väl oftast en hel novell när jag väl kör igång!

Annars är det väl inget nytt! Skippat skolan, börjat jobba, men det vet ni ju redan! :)


Kram hela dan!

/tjorven



Höst, höst, höst...

Hösten är här och det märks på väder och vind, det märks på omgivningen och det märks på mig. Har haft en jättejättejättedålig period de senaste veckorna, framför allt den sista. Många funderationer kring mina nuvarande val i livet och rädsla för att inte räcka till eller klara av det. Jag har blivit så fullmatat med information att jag inte vet var jag ska göra av den, det går så långt att jag rycker på axlarna och känner att jag inte bryr mig - och det, det är inte likt mig. Men jag hoppas att det ger sig, att jag snart hittar min rutin och mitt arbetssätt.

Utöver det har jag känt mig precis hur misearabel som helst, ni vet, fet och ful och äcklig, samtidigt som jag blev tvärsjuk med en lättare halsfluss och därför inte kunnat träna och känna att jag ändå gör något åt det. Jag har tyckt smått synd om mig själv i denna mörka tid och ätit massor av godis och annat gott! Ganska illa, men vissa perioder är bara sådana.

Hade en väldigt bra dag idag så nu känns det lite bättre inombords, förhoppningsvis inte en villfarelse eftersom det känns lite tyngre nu på kvällskvisten helt plötsligt.. Men imorgon börjar det, allvaret, det som jag varit så nervig för den sista tiden..... praktiken! Nu blir det fullt upp hela oktober. Praktik, plugga, jobba, bröllop (med tillhörande kringaktiviteter), hinna med att umgås och leva, träna och finnas till. En liten (!!!) parentes; jag har helt opeppad försökt hitta en klänning till det bröllop jag ska på sista helgen i oktober, och inget napp någonstans - tills idag! Dessutom TVÅ alternativ. "Två ?!" tänker ni, och då kontrar jag med att jag betalade 75 kr styck, SJUTTIOFEM KRONOR! Helt klart värt det, oavsett om det var en klänning eller två! Sådetså!





Jag är, förutom denna hösttyngd, också lite smått deppad över att mina kära lilla storebror har lämnat landet och återkommer, om planen håller, inte förrän i slutet av maj. Hur ska jag klara detta? Vilka äventyr han ska vara med om och så mycket roligt han ska få se och göra. Behöver jag säga att jag är avundsjuk? Men min hjärta blöder, av oro, längtan, förväntan och glädje! Jag unnar honom, och Johanna, allt!


Nu är det dags för mig att äta en bit äppelkaka som jag slängde ihop igår, väldigt gott med en klick vanilj-kesella!


Tack och hej!

Hej, hej, hallå dagboken!

Hej mina vänner! Vad har egentligen hänt här? (Ingenting är svaret om ni undrar).

Det närmar sig en ny månad, dvs september, och man kan med denna månad säga att livet förändras. Jag, eller VI (jag och Marie) börjar skolan (vi har ju redan börjat, men vi säger september). Tina börjar i oktober.

Helt otippat ska jag bli sjuksköterska, om jag inte blir skrämd av att torka bajs på första praktiken, eller om jag sumpar alla tentor, men själva tanken är en färdig SSK till sommaren 2013. Spännande. Jag har haft mina första nollningsträffar och under tre veckors tid ska jag gå runt med en fånig bandana på huvudet, jättespännande. De klasskamrater jag träffat och pratat med är alla typ 19-20 år gamla och rätt ovetande om livet i stort, och jag är genast gammal och tråkig. Men jag hänger med ändå! Vi är ju trots allt ca 100 st i slutändan men alla har inte deltagit på nollningen. Kanske finns fler som jag :D

Annars har mitt liv varit rätt händelselöst sen sist. Jobb, semester, jobb och nu skola. Där emellan har det varit en och annan utgång, träffar och annat roligt men hemskt lite action på den fronten där intriger och barn kan skapas. Jag har inte ens bemödat mig om att fixa telefonnummer på heeela sommaren! Fast när jag tänker efter har jag nog aldrig gjort det tidigare heller.

Men jag har plågat mig (fantastisk smärta) igenom en 4h lång gaddning, träffat gamla högstadieklassen, sett och sjungit tillsammans med P!nk, träffat Lina. Jag har badat med mina brorsbarn, åkt karuseller en hel dag på grönan, shoppat, varit på en hemskt lerig med underbar festival, sålt min bil, sålt min själ till djävulen. Eller nej det sista var bara något som följde med av bara farten. Men jag kanske menar det mitt i tentaplugget sen.



Men tjejer, nu kör vi!


På återseende.



Jaa.. jag är nog faktiskt..

...världens sämsta bloggerska. I'm sorry! Jag snittar ju inte ens 1 inlägg per månad.. ILLA! Det finns inga ursäkert men det har ändå sina orsaker.

Nåväl, vill bara visa ett litet klipp från en av mina favoritserier, detta får mig på fantastiskt humör!



Bleh.

Alltså.. jag känner mig rätt olycklig faktiskt.
Men det lägger sig nog efter helgen.

Många intryck, många känslor... Många tankar.

/a

Suck.

Åh vad jag hatar när jag tror (eller låtsas kanske) att jag är oberörd. Jag tar det med en klackspark, lite av ett skämt, spelar svår. Sen när jag sänker garden, bara yttepyttelite, så får jag en smäll på käften. Tack och hej, leverpastej. Det kommer absolut inte som en överraskning, mest för att det var tidsbestämt, men varför är man inte ärlig? Jag blir så full i skratt, jag säger ju till mig själv, att jag går in i det som en kul grej och att det är roligt så länge det varar, men i slutändan så blir jag alltid besviken. Jag måste sluta träffas bara för att det är kul. Jag är ju inte true to myself..

Åååh, fy fan, jag ska gå i celibat. Eller åtminstone inte vara så uppmärksamhetskåt eller analyserande. Nåväl. Ingen skada skedd, bara så tråkigt att man måste dra ur det, framför allt när det är "no strings attached". 
Men jag är inte oberörd. Fast jag är inte ledsen, snarare sur. Och ni vet ju vad som botar lite sura miner, några glas vin!

2010

Då var ett nytt år här.

Det gamla kan sammanfattas som ett som ett mellanår. Mitt liv har blivit till vardag, jag har fallit in i rutiner. Jag har haft få utsvävningar och äventyr, men de jag har haft har varit givande. Det har infunnit sig en ganska mörk och egoistisk sinnesstämning ibland vilket gjort att jag till mångt och mycket valt att dra mig undan och ta det lugnt. Om det beror sig på den berömda "väggen" eller allmän avsaknad av gnista måste jag låta vara osagt. Hur som helst har det varit ett år av nya erfarenheter, eftertänksamheter, några nya bekantskaper - på både gott och ont. Det har varit ett år med lite pengar, ett par dagar på resande fot, nya träningsupplevelser, alldeles för lite fotodokumentation, för mycket tidsstress, många skratt, några inslag av uppgivenhet och gråt. MEN tack och lov, massor av glädje. Och kärlek - till er och från er mina vänner.

/a


Oh my good!

Alltså, jag väljer då de bästaste av killar!

CALLEE! JAAAA!

Nu har jag haft två pojkvänner som gått till final i idol, varav den ene redan vunnit. Kanske blir en till? ;)

Oops.. I did it again.

Jag trodde jag börjat bli för gammal för det här, men jag hade bara tagit en liten paus tydligen. :P


If I loose it all..



Det kanske är på tiden att jag visar att jag faktiskt är vid livet, även om det ibland inte riktigt känns så.

Det har varit en lång frånvaro från min sida, tro mig, inte bara här. Jag bestämde mig vid ett tillfälle i början på hösten att jag skulle ta en "paus från livet" en stund, ta hand om mig själv, tänka på mig själv, göra som jag vill, må bra och som den där eviga klyschan, hitta mig själv. Jag vill inbilla mig att jag hade ett tuftt halvår under förra vintern och att det var därför jag föll i en svacka som jag efter semestern har försökt ta mig upp ur. Lyckades inte. Men jag har alltid svackor.

Så länge jag kan minnas har jag haft svackor, ni vet, bad hairday, bad jobday, less på livet, trött på relationer osv osv. Det är bara det att nu verkar jag inte komma ur den. Jag tror att jag är drabbad av 25-års krisen.. Finns det en sån? Jag tycker att det värsta som händer, varje morgon när klockan ringer, är att jag måste gå upp ur sängen. Jag hankar mig fram på jobbet eftersom jag inte har energin (och vad det beror på för tillfället kan ju diskuteras). Jag stänger gärna in mig när tillfälle ges eftersom jag numera håller igång 1-2 timmar före och/eller efter jobbet med diverse aktiviteter och tycker då att all ledig tid är "egen tid". Jag är "för trött" för att hitta på något, jag är "för sur" för att umgås, jag är "för tjock/ful/finning" för att gå ut på krogen (hello tonåren) och ha kul, jag har så dåligt självförtroende på innebandyplanen att jag aldrig blir bättre, jag stressar så mycket när jag är ledig för att hinna med allt jag måste/vill att när jag väl är på jobbet igen så inser jag att den lediga dagen/helgen bara sprungit förbi och det är ingen bra start på nästa arbetsperiod. Det tar som aldrig slut. Det går aldrig åt rätt håll.

Men vet ni, det här är bara bullshit! Det finns bara en som kan ändra på detta och det är ju jag. Det är ju inte så svårt att lägga sig tidigare på kvällen för att undvika att slänga telefonen i väggen när larmet tjuter, det går att rycka upp sig på jobbet och vara glad för att man faktiskt har ett jobb - hur otacksamt det än är att gå dit. Sluta jämföra med andra, alla är unika (ännu en klyscha!!) och är därför helt olika, jag trodde sånt skulle försvinna efter tonåren men det verkar bara bli värre. Sluta jämföra med andra. Busenkelt. Eller hur?

Men det är enkelt. Jag har en 25-års kris. Vad gör jag vad vill jag vars vill jag vem vill jag hur vill jag varför vill jag. V a d v i l l J A G..!?

Och förutom det är jag ensam. Jag har goda vänner, flera stycken faktiskt, som finns här, tycker om mig för den jag är (er inkluderade), ni vet, dom man kan ringa om nätterna bara för att man behöver säga hej. Men jag är ensam! Jag vill så gärna dela min dag med någon, mina vardagsbekymmer. Någon att komma hem till på lördagsnatten och vakna upp med på söndagmorgonen. Köpa en låda piggelin till någon som är riktigt bakis, baka en tårta till någon som fyller år, bråka om vilken film vi ska se, få en puss i pannan när man är hängig, frukost på säng bara för att man är så bra. Ja ni vet.. jag vill ha alla de bra sakerna i tvåsamheten (inte de dåliga så klart). Ungefär som min relation med er, fast jag vill att det ska vara en kille förstås. Jag är inte så sugen på att få en blöt kyss av Marie när jag gjort pannkakor till söndagsfrukost! :)

Så, det här gott folk, är min 25-års kris.

Jag är 25 år, outbildad, obunden, ofräsch, omedveten, osmidig, oallmänbildad, otydlig, oengagerad, osäker, osynlig.

Japp. Och för att besvara den ständiga frågan om hur jag mår, nej, jag mår inte så bra. Men jag måste få må dåligt. Det måste få gå över.

Imorgon kommer det ju att kännas betydligt bättre, imorgon är en annan dag. Men jag mår säkert lika dåligt på tisdag för att må bättre igen på onsdag.



Idag är ingen vanlig dag!

För idag är det MARIES (och Nisses) födelsedag!!

Grattis Marie på 25 års dagen!!




Long time no see..

Oj, nu var det längesen jag gav mig till känna här i bloggen så det är väl på tiden nu.

För att sammanfatta det hela så har jag ju varit hemma på Dorrodagarna, jag har varit på Åsele marknaden och sen har jag haft semester! Semestern spenderades nästan två veckor i Sthlm och en helg i Karlstad. Jag fick både bra och dåligt väder, jag träffade och lekte med mina (brors)barn, jag tittade på en Lady GaGa-spelning (över förväntan), jag hade en helkväll på Grönan och alla värsting karuseller, jag åkte båt på Vänern, solade på klippor och träffade både släkt och vänner! Jag hade det med andra ord väldigt bra!

Efter semestern har jag hunnit med en inköpsmässa också, ser rätt bra ut inför den kommande våren! Man ser dessvärre sina pengar springa iväg innan man ens har jobbat och fått dom in på kontot.. Illa illa!

Nog om detta! Jag har något jag måste få berätta!!

Igår, när jag var ledig, hände det något otroligt. Något äckligt. Något helt sjukt. Något som jag inte riktigt kan förstå.

Vi har ju som vana på min arbetsplats att gå och tömma provhytter dagarna i ända, märkligt att folk är så duktiga på att plocka på sig typ 10 plagg men betydligt sämre på att gå tillbaka med dem. Detta för att göra det trevligare för kunden (och oss själva såklart), minska stöldrisken men också för att kunna sälja till en annan kund.

Igår var en sån dag på jobbet när ingenting går som det ska, dom var för lite folk som jobbade, några sjuka, några lediga och inga ersättare, och detta medför ju att dessa provhytter blir överfulla fler än en gång om dagen. När då dagen börjar lida mot sitt slut och en av mina kära kollegor är på väg att tömma en av dessa överfulla provhytter kommer det en kund och ber om hennes hjälp, så hon lämnar omedvetet denna provhytt till sitt öde.

Ungefär en halvtimme senare är hon på väg igen och denna gången blir hon inte störd, hon roffar åt sig alla plaggen och lägger dom i famen, precis som vi brukar göra, och går mot sin arbetsbänk, men då stoppas hon återigen av en kund som denna gången frågar efter vägen till en viss produkt, då tar hon ett stadigare tag om plaggen och lägger dom mot sin tröja för att kunna hålla dessa med ena handen och peka med den andra. När hon sedan kommer till sin arbetsbänk för att börja sortera och hänga rätt dessa plagg på sina galgar så börjar hon märka något lustigt...

Några av dessa plagg är fulla med något slemmigt, något som rinner, klibbar och har något av en gulaktig ton i färgen. En riktigt sjujädra spottloska är det som först går genom tankarna på henne varpå hon kontaktar kollegorna. Dom kollar i provhytten och mycket riktigt, har har något roat sig med att stå och spotta på väggen, på kläderna och därav gör dom osäljbara. Ingen vågar egentligen tänka någon annan tanke än att det är spott! Behöver jag tala om att hon skrubbar sina händer rena, slänger sin egen tröja i blöt och när hon sen kommer hem tar en ordentlig dusch.

När vi träffades imorse allihopa så skulle vi då få ta del av denna groteska klädeshög för att skåda vad någon idiot till kund roat sig med. När vi sedan står och beskådar dessa äckliga kläder så säger vi i kör "Det där är INTE en spottloska!". Kan ni gissa vad det var? Nersprutat på ett 5-10-tal klädesplagg? JAPP! Helt riktigt. MEN VEM FAN I HELVETE går igång på en hög med kläder i en provhytt och ONANERAR?!

Det var vad dom tänkte igår också men ingen ville tro, så självklart var det spott. Men det krävs en hel del spott för att få det så rinnigt men samtidigt har man ju svårt att tro att det skulle stått någon där inne och obehindrat kunna onanera, spruta ner kläderna med sperma och sen gått därifrån. Men om alla säljare är upptagna och personen i fråga inte ger ifrån sig några direkt störande ljud så är det väl inte heller någon kund som reagerar på det. Det skulle väl iofs kunna vara så att det var ett par som hade sex där inne och avslutade snyggt på väggen. Nåja, det går att spekulera till dödagar, jag är bara glad att det inte var jag som hittade den högen med kläder. Av hennes berättelse att döma så var det inte en trevlig upplevelse!

En sak till! Vi fick slänga ett annat plagg i sommar också, där var det en kvinna som provat ett par korta badshorts, tänk er typ hipsters fast shorts, och tagit av sig sina underkläder och detta resulterade i att det blev märken i shortsen, typ flytningar och diverse annat som lämnar spår. Hur fräscht är det då? Fan vad folk är äckliga.


Jag återkommer en annan dag med en annan historia som en bekant berättade för mig vilken han i sin tur hade hört på radion. Ojoj. Ibland har man det rätt bra ändå. :)


Nej! Nu ska jag ta ett glas rött, se en film och hoppa i säng, det är min arbetshelg och jag hoppas innerligt att jag slipper otrevliga överraskningar. Imorn blir det förmodligen en impulsfest med arbetskollegorna, vi har ju inte setts på hela sommaren!


/tjorven

Bloggtorkan 2

Jag har faktiskt varit på semester och då får man ha bloggsemester har jag hört!
Och hur jag ska förklara min frånvaro innan semestern vet jag inte riktigt men jag har till mitt försvar inte haft någon energi utöver jobbet (och inte då heller iofs!)

Men nu är jag hemma!



/a

Sorry!

Förlåt förlåt förlåååååt för att jag är så dålig på att blogga. Det är både tidsbrist och en viss antikänsla som ligger till grunden för detta.

Men (jaa, jag vet, man ska inte börja en mening med "men", men det skiter jag i! (och inte heller börja med "men" efter ",")) idag har det varit en skitdag och jag ville bara säga det. Bajsdag. Skitdag. Otacksammajävlahelvetesdag. Det är otacksamt att vara mig på jobbet. Eller nä, det är det inte! Det är otacksamma kunder. Har ni någon gång jobbat i butik kommer ni aldrig att bete er som kunder i regel gör. Det känns tyvärr som att de bra kunderna är färre än de mindre bra kunderna. Jag är anställd som säljare. Mina främsta uppgifter är att vägleda och sälja produkter men självklart ska jag ju också upprätthålla ordningen bland havet av produkter. MEN! Jag är INTE anställd som städare. Inte heller som barnvakt/elaka-tanten-som-säger-att-man-inte-får-leka-med-dyra-saker-i-butiken, jag ska inte behöva tala om för vuxna människor att det inte är någon bra idé att spela volleyboll i butiken. Det är inte meningen att jag ska torka ditt barns spya som du av någon anledning bara låter ligga kvar, torka upp din trasiga vinflaska (fast hon hjälpte faktiskt till!), behöva sätta handen i din äckliga snus som du konstigt nog kastat i PLASTÅTERVINNINGEN, gå och kasta din unges bajsblöja som du tycker ligger väldigt bra bredvid en hög med stickade tröjor. Det är inte heller mitt fel om ett plagg är nedsmutsat av diverse smink- och deorester, och om du mot förmodan skulle tycka att det är äckligt och ofräscht att köpa ett tidigare provat plagg så förstår jag inte hur du kan handla kläder överhuvudtaget. Hört talas om att tvätta?

Som sagt, jag är säljare, inget annat, tyvärr går det åt flera timmar varje dag till att göra annat. Hänga tillbaka saker på rätt plats som du bara slänger in någonstans för att du inte ids gå tillbaka med det, tömma provhytter som du lämnar överfulla med grejor för att du är lat, förklara för kunder att det faktiskt inte är mitt fel att du river ner saker på golvet och du låter det ligga kvar där så att både du och andra trampar på det, och nej, det blir inte bättre pris än sådär.

Jag antar att livet blir annorlunda när man väl jobbat inom detaljhandeln. Eller restaurangbranschen. Eller servicebranschen. Eller barnomsorgen/skolan.  Men vad vet jag, jag är blott bara en butikssäljare.



Annars är det bra. Hade en jättetrevlig lördagkväll, bortsett från den där obehagliga ångestattacken på väg hem. Maten var god, sällskapet var bra. Tack Tina! Fem av fem toasts.
Ska försöka ta itu med lite hjärnspöken imorron, damråttor och tvätthögar. Adjö.

/a

Young and old..

Man skulle nästan kunnat tro att jag gått under jord. Jag varken syns eller hörs för tillfället! Jag har inte tätat mina nedre regioner med papper så som vissa andra, men när jag tänker efter så har jag inte tätat det överhuvudtaget på länge. Ibland är jag bitter över det, oftast inte. Det jag är mest bitter över är hur vissa kan vara så vårdslösa med andras känslor! Fast det är inget jag orkar lägga energi på idag!

Jag börjar bli smått orolig över att jag håller på att bli en gammal tjej. Jag ställer mig huxflux en lördagkväll, mitt i ett viktigt vm-kval, och bakar banankaka "för att jag har gamla bananer" istället för att slänga bananerna, jag byter gardiner (och SYR UPP DOM), matchar gardinerna med kuddar, dukar och nu även lampskärmar. Jag rensar mellan stenplattorna på uteplatsen, KÖPER en sekatör för att klippa i den vildvuxna häcken - som tydligen inte fastgihetsskötaren gör, sprejar ogräs med ogräsmedel. Jag noterar att tvättmedel och klorin snart är slut (och glömmer köpa det varje gång jag åker och handlar), jag köper hem toa- och hushållspapper långt innan sista rullen är tagen. Phu, jag behöver inte fortsätta va? Ni vet ju redan hur jag alltid tänker på mat och handlar gärna ofta och mycket.... :)

Och jag börjar tro att jag har fått ett sent beach 2009-ryck. Jag har ju tränat hela våren på iksu, bodypump 2 ggr i veckan, och några ströpass. Detta mest för att jag vet att jag behöver röra på mig mer och försöka stärka den sargade kropp jag har (så dramatiskt det låter) men de senaste veckorna har jag spätt på lite. Förra veckan klämde jag in FEM träningspass, pump, spinning och löpning.. Hur jag fick motivation till det skulle jag vilja veta, för det vore ju inte dumt om det fortsatte så. :P Men jag har ju faktiskt avverkat ett av veckans pass redan och har 4 i planering, så vem vet.. det kanske blir en repris! :)

Annars är det inte mycket nytt. Vill åka hem till Dorro en sväng, men det är ett evigt pusslande. Kanske blir en blixtvisit i helgen.. återstår att se. Blir smått stressad över att försöka planera semestern. Förstår inte riktigt det, ska man inte bara vila och ta det lugnt? Nej, det är nästan ett måste att åka bort. Man ska hinna dit, hinna hit, träffa den, träffa dom, osv osv osv. Jag blir galen! Så jag bantar ner hela sommaren till en resa, med en kort avstickare.. och resten får bli vad det blir. Men jag måste spika några datum iaf.

Nej, nu ska jag koka chokladsås och invänta JP och Helena. Det blir glass i afton..!


Adjö!

/a

Well, hello..!

Hej!
Jag har inte försvunnit, lämnat planeten eller grävt ner mig i en grop. Jag har bara dåligt med inspiration!

Resan till Mallis var en bra resa. Det var fint väder, bra mat (nästan överallt), småkallt i både poolen och havet. Allt som allt var vi 18 tappra släktingar som, hör och häpna, höll sams under 7 dagar. Helt otroligt! Vi hade det bra, kort sagt. Och för er som undrar, nej, inget flirtande för min del. Det var lågsäsong, bara massa bleka, feta, engelsmän som satt och ugglade på deras pubar. Vi kunde inte ens få några att släppa loss på den värsta karaoke-syltan ever..

Det blev dock ett stort minus efter resan...... eller plus blev det väl egentligen. All träning under året har varit förgäves.. tillbaka till ruta ett. Det blev nog lite för många öl under veckan och det måsta åtgärdas snarast. Fast jag har faktiskt blivit lovad en "vilovecka" av min kloka dam på jobbet, jag behöver tydligen en vecka för återställning först.

Jag har haft 3 riktiga bajsdagar. Bara massa strulpellar på jobbet och massor av jobb att hämta upp, så blir det alltid när man varit borta. Ingen som riktigt fixar biffen tydligen. Skönt att jag hade en ledig dag idag! Tyvärr så har dagen bara svischat förbi. I jakten på nya blomkrukor och gardiner innan fönsterputsningen så försvann halva dagen. Och efter fönsterputsningen skulle gardinerna fållas. Och efter fållningen av gardinerna skulle blommorna planteras om - och!! jag hade glömt köpa innerkrukor. Som tur var skulle jag ju åka och handla lite med Märy, så då skulle det ju lösa sig ändå. Eller inte.

Efter en runda på Coop, Willys, ett stängt Plantagen, lilla Coop, OKQ8 Haga, ICA Berghem så lessnade vi totalt och åkte på ICA Kvantum. Precis som på ICA Maxi så har dom allt, lite mindre yta men massor av roliga varor.. Och där var dom! Mina nya innerkrukor! (Sen att dom inte riktigt passade till de nya blomkrukorna var ju en miss, men rötterna till blommorna är nöjda iaf!)

Nu är det dags att göra sig redo för ett tidigt sänggående, jag hade visst förträngt att det var dags för clinic imorron. Bajs.. Ingen mening att tro att man ska bli utsövd den här veckan..



/a

Tjipp tjillevipp!!

För er som totalt har missat att jag faktiskt åkter på semester på fredagkväll runt 21.30 så tänkte jag att jag skulle berätta det igen!

ÄNTLIGEN! Jag ska åka till sol och bad! En vecka med nästan hela tjocka släkten. Och jag hoppas, hoppas, hoppas på bra väder. Har sett lite ostadigt ut men det är bara att hålla tummarna.

Jag ska för den som vill veta lite mer, åka till Palma Nova, Mallorca! ;)

   


/aaaa

Snart så..

Om precis en vecka, så sitter jag vid den här tidpunkten på Umeås flygplats i väntan på att få boarda planet.. Äntligen! Semestern kan inte komma mer lägligt. Blä! Jag är en bitter människa..


Det började ju för två veckor sen.. ni vet, den där obligatoriska funderaren man får när man har träffat någon ett tag, i mitt fall tre månader. Vad händer nu, ska vi eller ska vi inte satsa på det här? Det slutade som ni vet, med att den här någon "inte vet om han tror på det" och föreslår en, som det så fint kallas, paus. För det första, vadå paus? Alla vet att en paus är ett finare ord för avslut (men absolut inte bättre, snarare mer förvirrande) och för det andra, varför ska jag ödlsa mer av MIN tid på någon som uppenbarligen inte tror på förhållandet och som dessutom verkar tycka att hans tid är mer dyrbar än min eftersom han kan spilla min tid på, det som i slutändan blir, absolut ingenting. Men, I've been down this road before, och rycker upp mig och skakar av mig bitterheten. Jag var ju garderad och är därför inte heartbroken och det är ju faktiskt så att jag börjar lära mig vem jag är och vet också därför att även i detta fallet så är det inte jag som förlorar på det. Hur det än må vara så är det ju trist och jag förstår inte hur man inte kan njuta av något som känns tryggt och bekvämt! Men vi tycker ju inte alla lika och kan inte heller rå för våra känslor. Det är bara att börja om..

När bitterheten för detta börjar lägga sig så visar det sig att jag har mycket sämre ekonomi denna månad än jag räknat med och minns återigen den där dumma, onödiga fartsyndarboten som jag fick i min hand. Så nu är jag bitter över det. Bara därför har jag tagit på mig att jobba extra denna helgen, så att det nästa månad ska jämna ut sig. Men det är ju NU jag behöver pengarna, inte nästa månad. Nu ska jag ju till Mallis och efter en vecka med (förhoppningsvis) sol och bad ska jag dessutom köpa hem sommarens ranson av starkdryckerna så att det blir en fin sommar med daiquris och liknande. Men det blir svårt med någon ynka hundralapp på kontot.

När jag då slår bort bitterheten för pengarna och faktiskt inser att jag ska till sol och värme med nära och kära så kommer chefen med sommarschemat idag...
Han har tagit sig friheten att byta min helger från och med i juni, och varför han har gjort det får jag inget bra svar på men det är bara att gilla läget. Detta resulterar i att hela min sommarplanering är som bortblåst. Jag får jobba midsommarsöndagen IGEN och då blir det återigen bökigt med eventuella festligheter på annan ort. Jag jobbar helgen då det är Rallycross EM i Höljes/Gatufesten i Sundsvall och kan därför skippa alla planer på dom festligheterna och tredje krocken är ju då det är Åsele Marknad, men det verkar jag kunna lösa ganska smidigt ändå. Och inte nog med det så blir min semester 31, 32 och 33 istället för önskade 30, 31, 32, det är ju inte hela världen eftersom jag (dumt nog) sa att jag i värsta fall kunde vara flexibel, med tanke på att ALLA ville ha semester v 30, och ni känner ju mig... Hur som haver så förväntade jag mig ändå en diskussion, framför allt när det gäller bytet av helgerna.

Så i eftermiddag och nu ikväll har jag varit upprörd, sur och bitter över det med sommaren och det ska jag fortsätta med resten av kvällen. Jag ska också se hockeymatchen och hoppas på att vi faktiskt vinner semin och tar oss till final men nu leder Kanada med 1-0 så vi får väl se! Än är det 2 perioder kvar. Kan hända att det blir sängen innan matchen är slut, var uppe med tuppen för att köra spinning 7.15 imorse så jag känner att jag har gjort mitt idag.. och det bästa för humöret och huvudvärken vore nog att hoppa i säng - och inte nog med det så har min allergi slagit till nu ocskå. Snörvel och blä.. och den värsta säsongen har inte ens börjat.. gräääääs!

Over and out.
Kommer med nya, friska tag en annan dag.

/tjorven

Here we go again...

Jag är faktiskt bitter. Ungefär som en bitterfitta.
På samma ställe, en gång till. Men nåja, så är det. Var väl ingen surprise direkt.


Har ju fått njuta lite av dagen, och det har ju varit ungefär som en sommardag.



/a




Jobb och jobb..

Jaha, jag bara jobbar.. Eller, det är inte sant heller, jag var ledig på påsk, men det var ju för att jag jobbade arslet av mig innan påsk.. :)


Igår hade jag min lediga dag, jobbade från 9 till 15, då var det bara att fara och handla och göra middag och ett gäng lunchlådor och sen när maten var nervilad då var det bara att åka och träna.. Happ, det var den dagen.
Och när jag inte är ledig jobbar jag från 10-19.. Fast idag jobbar jag från 8.30. Jätteroligt!


Meeeen, kör man för fort så behövs det ju lite extra pengar ibland.. Wee.


Nej, jag skulle mest bara ge ett levande tecken!


/aa

Tidigare inlägg
RSS 2.0