Ni vet att jag och Lovisa tidigare insåg att jag börjar få moderliga känslor, att den biologiska klockan på nåt vis har tagit fart? Nu har jag fått ännu fler bevis på att detta kanske är sant. Jag håller på att bli vuxen. Spänn fast er, nu ska ni få höra.
Satt igårnatt som vanligt på jobbet. Först ringer Äm, men jag kan inte svara utan skickar ett sms å säger just detta. I samma sekund får jag ett sting genom maggropen. Tänk om det har hänt henne nåt? Att hon hade en chans att ringa å jag tröck upptaget? Skickar snabbt ett till (eftersom jag fortfarande jobbar å ogärna sitter i telefon!?) sms och ber henne svara FORT! Inget svar. HInner föreställa mig en massa otäcka saker. Sen äntligen skickar hon mig ett meddelande och säger allt är lugnt. Jag andas ut. Efter nån timmer återupprepas detta skräckdrama när kusinen ringer. Jag trycker upptaget, skickar ett sms. INGET SVAR TILLBAKA! Samma skräckscenarier spelas upp på min näthinna. Tack vare facebook vet jag nu att han är okej.
Vad beror nu detta på? Jo klart jag oroar mig för mina barn.
Sen för att inte glömma när jag var på affärn med brorsonen och en farbror säger till honom "Säg åt mamma att du ska få åka i korgen". Jag suger i mig att detta och känner mig riktigt stolt och nämner aldrig att jag bara är hans faster. Vad är det som händer?
Inte nog med det. Mor och far firar 40-årig bröllopsdag idag. GRATTIS! Helt fantastiskt jue. Kom fram till att det vill ju jag också vara med om, därmed måste jag ju gifta mig snart. Jag måste hitta nån att gifta mig med så jag  kan fira rubinbröllop.

Förstår ni? Alla dessa små tecken. Det är nästan läskigt.

Men som Äm och jag kom fram till idag. Steg 1 är att skaffa sig en lägenhet SJÄLV och försöka klara sig på egen hand och bli självständig på något vis. Har hittills aldrig bott alena. Kan ju kanske vara en idé att börja i rätt ände.


Näe nu ska jag ta och jobba lite, eller alltså läsa min bok. Sen städning, för som den mogna och ansvarsfulla kvinna jag är vill jag ha rent och snyggt omkring mig.

Godnatt folket.
/Sofie