Måsar kan ju vara det roligaste som finns, iallfall just nu. Jag ær væl lite full men ændå. Jag hatar dom nær jag ær på jobb før dom sitter å skriker å bara væntar på att nån ska tappa en matbit och om nån råkar gøra det ær dom dær på en sekund. Men ændå så kan jag skratta høgt nær jag ser dom springa fram på gatorna, dom flyger inte utan dom springer med sina små ben och det går så snabbt. Å det ær inte så att dom springer åt sidan nær dom ser mig komma utan dom springer fort som fan framfør mig. Dom tittar bak till høger, ser mig å tænker antaligen helvete hon ær efter mig. Dom springer vidare med supersnabba steg å tittar åt vænstar å ser att jag fortfarnade går efter dom, å tænker : men vaad vill denna jættevarelse? Så fortsætter det. Å jag skrattar, deras små ben går så snabbt.

Så ikvæll nær jag gick hem sprang en stackars måsunge, typ tonåring, som fortfarande inte lært sig flyga omkring på gatan och jag kunde inte låta bli att følja lite efter. Stormåsen skrek och attackerdae, jag skrattade och tonårsmåsen sprang med sina små snabba ben så det stod hærliga till.

Dom .ær då før roliga måsarna.

Sofei