Om precis en vecka, så sitter jag vid den här tidpunkten på Umeås flygplats i väntan på att få boarda planet.. Äntligen! Semestern kan inte komma mer lägligt. Blä! Jag är en bitter människa..


Det började ju för två veckor sen.. ni vet, den där obligatoriska funderaren man får när man har träffat någon ett tag, i mitt fall tre månader. Vad händer nu, ska vi eller ska vi inte satsa på det här? Det slutade som ni vet, med att den här någon "inte vet om han tror på det" och föreslår en, som det så fint kallas, paus. För det första, vadå paus? Alla vet att en paus är ett finare ord för avslut (men absolut inte bättre, snarare mer förvirrande) och för det andra, varför ska jag ödlsa mer av MIN tid på någon som uppenbarligen inte tror på förhållandet och som dessutom verkar tycka att hans tid är mer dyrbar än min eftersom han kan spilla min tid på, det som i slutändan blir, absolut ingenting. Men, I've been down this road before, och rycker upp mig och skakar av mig bitterheten. Jag var ju garderad och är därför inte heartbroken och det är ju faktiskt så att jag börjar lära mig vem jag är och vet också därför att även i detta fallet så är det inte jag som förlorar på det. Hur det än må vara så är det ju trist och jag förstår inte hur man inte kan njuta av något som känns tryggt och bekvämt! Men vi tycker ju inte alla lika och kan inte heller rå för våra känslor. Det är bara att börja om..

När bitterheten för detta börjar lägga sig så visar det sig att jag har mycket sämre ekonomi denna månad än jag räknat med och minns återigen den där dumma, onödiga fartsyndarboten som jag fick i min hand. Så nu är jag bitter över det. Bara därför har jag tagit på mig att jobba extra denna helgen, så att det nästa månad ska jämna ut sig. Men det är ju NU jag behöver pengarna, inte nästa månad. Nu ska jag ju till Mallis och efter en vecka med (förhoppningsvis) sol och bad ska jag dessutom köpa hem sommarens ranson av starkdryckerna så att det blir en fin sommar med daiquris och liknande. Men det blir svårt med någon ynka hundralapp på kontot.

När jag då slår bort bitterheten för pengarna och faktiskt inser att jag ska till sol och värme med nära och kära så kommer chefen med sommarschemat idag...
Han har tagit sig friheten att byta min helger från och med i juni, och varför han har gjort det får jag inget bra svar på men det är bara att gilla läget. Detta resulterar i att hela min sommarplanering är som bortblåst. Jag får jobba midsommarsöndagen IGEN och då blir det återigen bökigt med eventuella festligheter på annan ort. Jag jobbar helgen då det är Rallycross EM i Höljes/Gatufesten i Sundsvall och kan därför skippa alla planer på dom festligheterna och tredje krocken är ju då det är Åsele Marknad, men det verkar jag kunna lösa ganska smidigt ändå. Och inte nog med det så blir min semester 31, 32 och 33 istället för önskade 30, 31, 32, det är ju inte hela världen eftersom jag (dumt nog) sa att jag i värsta fall kunde vara flexibel, med tanke på att ALLA ville ha semester v 30, och ni känner ju mig... Hur som haver så förväntade jag mig ändå en diskussion, framför allt när det gäller bytet av helgerna.

Så i eftermiddag och nu ikväll har jag varit upprörd, sur och bitter över det med sommaren och det ska jag fortsätta med resten av kvällen. Jag ska också se hockeymatchen och hoppas på att vi faktiskt vinner semin och tar oss till final men nu leder Kanada med 1-0 så vi får väl se! Än är det 2 perioder kvar. Kan hända att det blir sängen innan matchen är slut, var uppe med tuppen för att köra spinning 7.15 imorse så jag känner att jag har gjort mitt idag.. och det bästa för humöret och huvudvärken vore nog att hoppa i säng - och inte nog med det så har min allergi slagit till nu ocskå. Snörvel och blä.. och den värsta säsongen har inte ens börjat.. gräääääs!

Over and out.
Kommer med nya, friska tag en annan dag.

/tjorven