28 oktober.

12 år sedan tante lämnade oss. Så saknad. Otroligt vad tiden har gått, minns dagen då vi fick besked som igår.

Har tänt ljus här för Sigfrid medan jag har städat och fejat till Turid kommer hit på fredag. Ska bli så mys. På lördag har vi hejdå fest till Saftsuset som stänger på fredag. Då ska sprätta en 4 liters Ca'del bosco bubbel, å alla vi som jobbat där ska va med. Blir bara en skål för mig så får vi möta upp dom sen.

Så håller jag på att bli tokig på riktigt! Riktigt kär. Jag får inte bli kär! Det är det dummaste jag kan bli. Så är det helt omöjligt att inte bli det. Har tyckt han vart helt fantastisk sedan första gången jag träffade honom när jag kom hit. Men så fick jag reda på att han har tjej och sambo. Omöjligt och förbjudet alltså. Har förträngt han, men nu går det inte längre. Å det är bara så dumt, för det gör ju bara ont å jag blir ju bara ledsen. Blir arg på mig. Jag blir arg på han. Vi chattar å smsar, å det är inte bra. Det ger mig förhoppningar som inte finns. Han är bara trevlig å go men kär i sin tjej.

Tur att jag har den här bloggen, för ingen kan jag säga det till här för alla känner ju alla.

Må försöka sova bort det här nu. Men först lite family guy, måste somna glad.

Saknar er mina kära vänner.

/Fi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0