Jag är en hemsk människa och har använt mig av en vit lögn. Jag använde mig av en lögn som inte var särskilt passande och vill härmed be om ursäkt och med detta mena att jag förstår allvaret och känner med de som kan ha drabbats av detta.
Men ibland har nöden ingen lag.


Vi sitter tre snälla, rara flickor på krogen och dricker var sin öl. Efter en stund kommer en långhårig, illaluktande slusk fram och börjar prata med Marie. Han frågade vänligt om han fick slå sig ner men Marie var måttligt road. När han inte fick den uppmärksamhet han ville ha gick han runt det runda bordet och slog sig ner bredvid mig. Han var visserligen vänlig och ville hälsa, tog i hand och presenterade sig. Jag presenterade mig då med det första namn som hoppade upp, Lisa. Han luktade så illa, redan från första stund. Ingrodd svett och urin! Hade gärna haft lite descinfektion, men icket. Nåja, han ville gärna prata och började fråga vad våran kompis i mitten hette, då jag snabbt svarade "Det kan jag tyvärr inte säga!"

Han tittade konstigt och frågande på mig varpå jag drog till med den ultimata nödlögnen, jag menar, vad ska en korkad, naiv, illaluktande, fyllekaja säga om det? Så jag sa "Hon är under vittnesskydd!". Han blev mäkta förvånad och trodde förmodligen inte att det var sant, men jag försäkrade honom att så var fallet. Han tänkte nog inte mer på det och frågade om jag var upptagen och jag svarade snabbt JA! Han menade att det inte gjorde något och ville hemskt gärna sitta kvar och frågade om han inte kunde få sitta där ett tag. "Nä, alltså, våra killar kommer snart och dom är hemskt svartsjuka."
Han såg ut som ett frågetecken och klämde ur sig något i stil med "Säger du bara så för att jag är ful" och jag svarade "Nej, men du förstår, alltså, vi alla är ju under vittnesskydd. Och våra killar är väldigt beskyddande, och ganska biffiga och arga." Jag är ganska säker på att det snurrade runt i hans huvud. Han satt kvar en kort stund då jag bedjande sa att han var tvungen att gå nu för att våra stora, starka karlar som gärna skyddade sina flickvänner med några hårda nävar.

Sagt och gjort, han lämnade bordet och hans hemska odör stannade kvar i säkert 15 minuter.


(Ps. Det kan vara så att författaren har redigerat konversationen eftersom minnet ibland sviker då man avnjuter några öl. Ds.)

Jag är rätt stolt över mig själv att jag kunde få till en ny enkel design på bloggen fastän jag var bakis! Bra va!? Fast det hade ju inte gått utan Marie!
Och än har jag inte fått äta mat.. men vi ska snart ta varsin cykel och dra en repa på stan.


Jag har kanske som bekant Lina på besök i helgen så igår drog vi ut, jag, Lina och min kombo Määry. En himla rolig kväll!

Igår var en riktig solskens dag!! Som tur är verkar den här dagen inte bli sämre!
Vi började gårdagen med en härlig bakisfrulle på Rådhusgrillen och my god vad stark den starka såsen var! AAAH!

Sen blev det solning och en tupplur på uteplatsen, riktigt skönt! För övrigt är det 22,5 grader där nu i SKUGGAN!
Vår middag blev en smaskig grillning och några timmar senare bar det av till Maries kompis Malin och där blev det ett otroligt speedat ölspel med ganska roliga regler!

Nästa anhalt var Schlagerklubben/Coverclub där det var massor av folk och mycket kul. Träffade en okänd men ack så trevlig herre i kön som efter en snabb kram i garderoben försvann in i vimlet. Attans tyckte jag som förgäves försökte se honom i folkmängden men kom sedan på att jag egentligen inte kom ihåg hur han såg ut (?!?! Jag vet...) och när jag idag sen kollade på bilderna i kameran så fanns där en bild. Kunde ju visat den för folk och snäll frågat "Har du sett den här killen?" - Hurså? "Jo du förstår, han är skyldig mig en massa pengar!!". Vem skulle inte försöka peka ut honom då? Eller, det var nog en dålig idé.

När klockan närmade sig två så tog vi en sväng förbi TC och träffade några gamla bekanta ansikten! Mycket underhållande! Efter en lång promenad till MAX E4an hamnade vi på Pizza House på Bågenhuset och där köpte vi var sin pizza och cyklade hem! Och på vägen hann vi träffa fler bekanta! Fantastiskt! Det var kanske inte så fantastiskt att lägga sig efter 4 och sova fram till 11.30 men å andra sidan - vem bryr sig :P



/a

Nu har jag väntat länge nog - och jag vet inte varför, men här är jag!
Jag har inte haft så mycket att skriva, mest skönt att läsa tycker jag.

Idag kan jag nog känna en släng av bakfylla men den är minimal. Väntar på att solen ska titta fram på uteplatsen så jag kan få uppleva solen och inte bara höra om den. Jag jobbar ALLTID då det är fint väder.
Igår var vi på kalas hos söderkisen Sven-Göran (eller Nils, vilket man själv föredrar) och jag förstår inte var tiden försvann! Men vi var ute länge. Det var folk överallt! Men vi måste ha missat den storslagna Fysikgrändfesten för jag såg då inget som vi såg för 4 år sen då vi var här. Jag såg inga soffor som brann och inga sönderslagna lägenheter. Det som jag såg mest var ju poliser med gula västar.


Nej vet ni! Jag måste måste faktiskt säga att jag känner mig otroligt kränkt och förbisedd! Marie vägrar berätta vad planerna är för Dorro-helgen och jag tycker att det är taskigt! "Du ska bara infinna dig". Jo tack! Tänk om jag inte vill infinna mig då!! Otroligt okamratligt av er! Skäms! Jag kanske ska tänka om det här med att blogga med er, ni har ju hemligheter för mig!!

Nåja, jag kan ju fundera på det ett tag, det är ju faktiskt ingen brådska. ;)