Nästa sommar..
Nästa sommar har vi vissa saker vi måste göra mina vänner.
- Vi måste fjällvandra (Borgafjäll of course)
- Vi måste plocka bär
- Vi måste plocka svamp
- Vi måste fiska
(- Jag tror minsann vi måste åka till min familjs stuga i Tjusjön. Där finns lugnet. Och bären. Och fisken.)
/a
- Vi måste fjällvandra (Borgafjäll of course)
- Vi måste plocka bär
- Vi måste plocka svamp
- Vi måste fiska
(- Jag tror minsann vi måste åka till min familjs stuga i Tjusjön. Där finns lugnet. Och bären. Och fisken.)
/a
En bra morgon..
Det började som en härlig söndagmorgon...Jag har ju mått pyton en hel vecka och i morse så kändes det rätt bra. Solen sken och jag tog en promenad, bestämde mig för att ringa på blocket-annonsen jag såg igår kväll.
Jag har som bekant (nåja, kanske inte för alla) velat köpa en ny bänk till tv'n och det blir ytterligare en ikea-möbel i mitt hem. Igår kväll såg jag en nyutlagd annons och en billig hylla! Precis den jag ville ha! Men tror ni jag ringde då? "Nä, en lönelördag, klart dom är på krogen. Jag hör av mig imorron". Så imorse gick jag ut till bilen och mätte så att jag visste att jag skulle kunna hämta den, fortfarande ihopp om att köpa den, och tyckte att det var lite för tidigt att ringa. "Han var säkert på krogen igår, då är det för tidigt att ringa en söndag kl 9".
Nu, en timme senare så skickade jag ett sms och hoppades att jag inte skulle väcka personen i fråga, skrev att jag skulle ringa senare om jag hade turen att den inte var såld. MEN SÅ KLART VAR DEN DET.
Flera veckors mer eller mindre aktivt letande och jag tvekade!! Så tji fick jag. Men han skulle höra av sig imorron om dom inte hade hämtat den. Suck.
Nåja, är det någon som har en LACK-hylla från IKEA över så köper jag den gärna! Svartbrun helst. Man kan också säga till om man ska åka svängen förbi IKEA, går bra..
Annars så ska jag äta frukost nu för att jobba mina 4 timmar denna söndag.
/a
Ps. Nu förväntar jag mig att ni kommer nästa helg. Ds.
Flickor.. flickor..
Alltså, nu är det så här va.
Jag skulle jättegärna deltaga under den kommande kräftskivan jag hört ryktas om, men a) jag jobbar, b) min bil mår inte bra, c) busstiderna passar inte mitt schema.
Därför har jag ett förslag....
Lördagen den 6 September vore väl en utmärkt lördag för festligheter (den enda lördagen i hela september jag kan vara ledig!) och sen har ni en sista helg kvar att spendera på valfritt sätt innan ni drar iväg på er stundande resa.
Så, varför inte ta ert lilla pick och pack och komma på besök? Och då har dessutom Coverclub/Schlagerklubben öppnat sina portar igen! :)
/a
Jag skulle jättegärna deltaga under den kommande kräftskivan jag hört ryktas om, men a) jag jobbar, b) min bil mår inte bra, c) busstiderna passar inte mitt schema.
Därför har jag ett förslag....
Lördagen den 6 September vore väl en utmärkt lördag för festligheter (den enda lördagen i hela september jag kan vara ledig!) och sen har ni en sista helg kvar att spendera på valfritt sätt innan ni drar iväg på er stundande resa.
Så, varför inte ta ert lilla pick och pack och komma på besök? Och då har dessutom Coverclub/Schlagerklubben öppnat sina portar igen! :)
/a
Nya upplevelser..
Tänkte jag skulle skriva några rader om min nerviga instruktörstimme.
Sjukt nervös så klev jag upp i morse och körde igång en maskin tvätt (hade det inte varit för dom där nedrans arbetskläderna hade jag inte behövt tvätta lika ofta!!!). Jag hade så ont i magen! För vadå? För att jag inte visste vad som väntade! Men det var ju inget att slösa energi på, herregud det var ju en bra timme!
Fick träffa en trevlig Umeåkille vid namn S som precis har flyttat tillbaka från Sthlm och han började med att fråga om jag varit i lokalerna tidigare osv. Sen tittar han mig i ögonen och säger snällt "Jag är också ny här, så vi får helt enkelt hjälpas åt". Med ny menas att han började jobba typ nyss, och att jag var hans första "klient". Hoho :)
Jag fick en genomgång av tänkbara maskiner och övningar som passar mig och jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Att träna på gym har varit något av det tråkigaste jag vet!! Den där gräsliga lokalen i Dorro med dom taskiga maskinerna och hemska luften gör det ju inte direkt roligare men helt plötsligt öppnades en ny värld för mig. Maskinerna var riktigt fina, otroligt svårt att göra fel (och då undrar ni kanske hur svårt det är att göra fel med en träningsmaskin men man KAN göra fel och jag är inte så jädra smidig alla gånger...), lätta att använda. Och något som passar mina hemska muskler i ryggen och onda skuldror var stretching-maskinerna. Hur bra är inte det? Med ett knak och ett brak så hade jag sträckt ut i ryggen och oj så bra det kändes!
Provade också på att träna med pilatesboll och det måste jag säga var lite spännande. Jag är ju inte känd för att ha bra balans men med lite träning så kanske jag fixar det också.
Efter vi var färdiga med allt, fick jag ju ett fint papper med alla övningar och alla övningar var dessutom illustrerade, lovely! Inte svårare att skriva ut ett sånt från nätet men det känns ju lite speciellt när mitt namn står högst upp så sidan iaf. ;)
När jag var på väg till omklädningsrummet frågade han om jag tänkt träna mer, och det hade jag väl inte tänkt, men han ville ha lite hjälp med sin egen träning. Javisst tänkte väl jag, alltid lär jag mig något nytt!
Nu skulle vi träna mage med hjälp av en medicinboll, jobbigare än man kan tro minsann! Det gick över förväntan och mitt svarta träningslinne var helt plötsligt tvåfärgat med en stor cirkel på magen. Snyggt minsann. Andra övningen var med samma boll fast på en balansplatta. När det var dags för min tur så säger jag lite varnande att jag har väääldigt dålig balans och att min koordinationsförmåga har flytt fältet för flera år sen verkar han inte ta så allvarligt. Men helt plötsligt så vinglar jag till lite extra, slungar iväg bollen och vad gör han?! Jooo, han mister greppet om bollen och det betyder kort och gott att jag slängde den i nyllet på honom och träffade hans näsa. Jag ber ju självklart om ursäkt och kollar in hans ansiktsuttryck så jag vet om jag kan skratta eller om jag ska springa min väg! Jag säger skämtsamt att han är väl kanske van och hoppas att han ska säga något i stil med "Det har hänt flera gånger". Istället säger han att det är lugnt och att han faktiskt är van eftersom han spelat hockey i hela sitt liv. Aningen pinsamt kan jag erkänna och efter det så kände jag att det fick vara nog! Föga tröstande var väl att jag faktiskt varnade honom!
Är inte detta så typiskt mig?
Hur som haver så är jag nöjd med min introduktion och timme på gymmet och jag hoppas att jag finner mycket motivation efter vägen för idag känner jag mig peppad! Gäller bara att försöka hitta de tider som passar mig bäst, före eller efter jobbet. Jag får ju inte heller gå ut för hårt utan måste ju hitta någon takt som passar mig. Det är ju inte direkt så att man känner sin kropp längre.
Äntligen en ljusning i vårt fiasko-OS. Wissman gjorde en fin löpning precis! Fast det blir nog ingen medalj där heller, blir väl en femte plats eller så för honom. Men man kan ju alltid hoppas!
Snart bio!
/a
Sjukt nervös så klev jag upp i morse och körde igång en maskin tvätt (hade det inte varit för dom där nedrans arbetskläderna hade jag inte behövt tvätta lika ofta!!!). Jag hade så ont i magen! För vadå? För att jag inte visste vad som väntade! Men det var ju inget att slösa energi på, herregud det var ju en bra timme!
Fick träffa en trevlig Umeåkille vid namn S som precis har flyttat tillbaka från Sthlm och han började med att fråga om jag varit i lokalerna tidigare osv. Sen tittar han mig i ögonen och säger snällt "Jag är också ny här, så vi får helt enkelt hjälpas åt". Med ny menas att han började jobba typ nyss, och att jag var hans första "klient". Hoho :)
Jag fick en genomgång av tänkbara maskiner och övningar som passar mig och jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Att träna på gym har varit något av det tråkigaste jag vet!! Den där gräsliga lokalen i Dorro med dom taskiga maskinerna och hemska luften gör det ju inte direkt roligare men helt plötsligt öppnades en ny värld för mig. Maskinerna var riktigt fina, otroligt svårt att göra fel (och då undrar ni kanske hur svårt det är att göra fel med en träningsmaskin men man KAN göra fel och jag är inte så jädra smidig alla gånger...), lätta att använda. Och något som passar mina hemska muskler i ryggen och onda skuldror var stretching-maskinerna. Hur bra är inte det? Med ett knak och ett brak så hade jag sträckt ut i ryggen och oj så bra det kändes!
Provade också på att träna med pilatesboll och det måste jag säga var lite spännande. Jag är ju inte känd för att ha bra balans men med lite träning så kanske jag fixar det också.
Efter vi var färdiga med allt, fick jag ju ett fint papper med alla övningar och alla övningar var dessutom illustrerade, lovely! Inte svårare att skriva ut ett sånt från nätet men det känns ju lite speciellt när mitt namn står högst upp så sidan iaf. ;)
När jag var på väg till omklädningsrummet frågade han om jag tänkt träna mer, och det hade jag väl inte tänkt, men han ville ha lite hjälp med sin egen träning. Javisst tänkte väl jag, alltid lär jag mig något nytt!
Nu skulle vi träna mage med hjälp av en medicinboll, jobbigare än man kan tro minsann! Det gick över förväntan och mitt svarta träningslinne var helt plötsligt tvåfärgat med en stor cirkel på magen. Snyggt minsann. Andra övningen var med samma boll fast på en balansplatta. När det var dags för min tur så säger jag lite varnande att jag har väääldigt dålig balans och att min koordinationsförmåga har flytt fältet för flera år sen verkar han inte ta så allvarligt. Men helt plötsligt så vinglar jag till lite extra, slungar iväg bollen och vad gör han?! Jooo, han mister greppet om bollen och det betyder kort och gott att jag slängde den i nyllet på honom och träffade hans näsa. Jag ber ju självklart om ursäkt och kollar in hans ansiktsuttryck så jag vet om jag kan skratta eller om jag ska springa min väg! Jag säger skämtsamt att han är väl kanske van och hoppas att han ska säga något i stil med "Det har hänt flera gånger". Istället säger han att det är lugnt och att han faktiskt är van eftersom han spelat hockey i hela sitt liv. Aningen pinsamt kan jag erkänna och efter det så kände jag att det fick vara nog! Föga tröstande var väl att jag faktiskt varnade honom!
Är inte detta så typiskt mig?
Hur som haver så är jag nöjd med min introduktion och timme på gymmet och jag hoppas att jag finner mycket motivation efter vägen för idag känner jag mig peppad! Gäller bara att försöka hitta de tider som passar mig bäst, före eller efter jobbet. Jag får ju inte heller gå ut för hårt utan måste ju hitta någon takt som passar mig. Det är ju inte direkt så att man känner sin kropp längre.
Äntligen en ljusning i vårt fiasko-OS. Wissman gjorde en fin löpning precis! Fast det blir nog ingen medalj där heller, blir väl en femte plats eller så för honom. Men man kan ju alltid hoppas!
Snart bio!
/a
Lite nervig..
Det är lite lustigt att känna nervös inför en sån vardaglig sak... men jag kan inte låta bli.
Idag är dagen.
Det är med lite ångest jag ska ta tag i mitt tränande idag, jag har ju låtit så många ta del av mina planer för att jag den här gången inte ska ha möjlighet att smita. Tidigare har jag använt mig av "tysta planer" och då blir ett misslyckande bara mitt eget misslyckande, men nu får jag stå ut med skammen att alla vet att jag misslyckats. Så därför har jag värre magknip än på länge.
Ikväll blir det ett tröstande biobesök med Batman på tablån.
/a
Idag är dagen.
Det är med lite ångest jag ska ta tag i mitt tränande idag, jag har ju låtit så många ta del av mina planer för att jag den här gången inte ska ha möjlighet att smita. Tidigare har jag använt mig av "tysta planer" och då blir ett misslyckande bara mitt eget misslyckande, men nu får jag stå ut med skammen att alla vet att jag misslyckats. Så därför har jag värre magknip än på länge.
Ikväll blir det ett tröstande biobesök med Batman på tablån.
/a
Hej å hå...
Jag har varit så duktig (nja, bara lite). Jag har städat kyl och frys.. frostat av och torkat och slängt gammal mat! Det blev jättetomt. Har också fixat lite käk och ska faktiskt till att baka lite nu tror jag. Har "sista" veckan av frosseri (säger nog det varje vecka skulle jag tro) och hade en liten sockerkaks-längtan.
Vet ni vad jag har gjort? Jag har bokat en instruktörstimme på gymmet, shit pommes säger jag bara. Nu finns det ingen återvändo! Instruktörstimme tänker ni!? Varför då? Jo, ni förstår, jag ska börja träna på ett gym som är betydligt större och med avsevärt fler moderna maskiner än de stackars maskinerna i hallen i Dorro. Och inte nog med det så hjälper dom en att utforma ett träningsprogram också. Jag kan behöva det, med tanke på att det var typ 5 år sen jag aktivt tränade (och då var det ju inte mycket styrketräning inblandat...!). Och tro nu inte att jag kostar på mig detta för att jag är värd det, utan för att det faktiskt är gratis ;) Ingick i årskortet som jag inte har nyttjat särskilt flitigt.
Den här hösten vill jag blir piggare, starkare och lite mer energisk! Och kanske lite sundare också ;)
Hoppas nu bara att jag inte faller platt som en pannkaka.. Men jag menar, nu när mina flickor åker på semester i tre månader så måste ju jag sysselsätta mig med någonting..
Nu undrar jag bara hur jag ska hitta motivationen, men det kanske kommer när man väl har börjat..
/a
Vet ni vad jag har gjort? Jag har bokat en instruktörstimme på gymmet, shit pommes säger jag bara. Nu finns det ingen återvändo! Instruktörstimme tänker ni!? Varför då? Jo, ni förstår, jag ska börja träna på ett gym som är betydligt större och med avsevärt fler moderna maskiner än de stackars maskinerna i hallen i Dorro. Och inte nog med det så hjälper dom en att utforma ett träningsprogram också. Jag kan behöva det, med tanke på att det var typ 5 år sen jag aktivt tränade (och då var det ju inte mycket styrketräning inblandat...!). Och tro nu inte att jag kostar på mig detta för att jag är värd det, utan för att det faktiskt är gratis ;) Ingick i årskortet som jag inte har nyttjat särskilt flitigt.
Den här hösten vill jag blir piggare, starkare och lite mer energisk! Och kanske lite sundare också ;)
Hoppas nu bara att jag inte faller platt som en pannkaka.. Men jag menar, nu när mina flickor åker på semester i tre månader så måste ju jag sysselsätta mig med någonting..
Nu undrar jag bara hur jag ska hitta motivationen, men det kanske kommer när man väl har börjat..
/a
Onödigt..
Suck!
Tina väckte mig i morse, lätt slumrande, med ett sms om att min cykel är stulen. Kul! Jävla cykelstad!
Varför ids man sno en rågammal, ful mountainbike som dessutom är låst, när det finns så många andra att sno?
Det sitter ett stort fult klistermärke på den som avslöjar att den är stöldmärkt.. Orka? Det finns ju inget värde i den men den är ju ett behagligt färdmedel. Nåja, polisanmält är det iaf. Så ser ni en blå mountainbike av märket DBS, Cybertrack, med styrhorn, pakethållare och ett orange klistermärke där det står "Rossön Sport & Järn" och ett vitt/blått öga med "Stöldmärkt" så vet ni ju vem som rår om den.
(Vilken himla tur att jag har en cykel till....)
Annars är jag hemskt tyst numera, vet inte vad som hänt men jag kommer tillbaka ska ni se.
Jag har jobbat och jobbat, surat över att inte fått ta del av sommaren och vips så skulle jag ha semester en vecka till och vet ni vad som hände då? Joo, det ska jag berätta för er. Det REGNADE varenda dag. Och då var det alla sorters regn, duggregn, hällregn, spöregn, åskoväder-regn, osv osv. Och kallt har det blivit. Så jag ställer mig frågan varje morgon - Har det redan blivit höst?
Idag drar jag mig för att börja med städningen.. och jag måste också frosta av min frys. Ganska så tråkigt. Jag tittar på tv, läser och sitter här istället. Betydligt enklare, det behöver man ingen motivation till. Tappade iofs lite humör efter cykelstölden men det är ju inte så mycket att göra åt det. Det är ju ganska väntat i en stad som Umeå men så jävla onödigt!
Och jag konstaterade en sak i lördags, med Tinas medhåll.. Ni vet den gamla, dryga vitsen om att "Killar är som dass"? Den stämmer! Iaf de senaste åren.. (Dom kanske säger samma om mig, vad vet jag..)
Killar är som dass. Antingen är dom upptagna eller fulla med skit.
Konstigt nog verkar jag bara träffa dom som är både och.
/a
Tina väckte mig i morse, lätt slumrande, med ett sms om att min cykel är stulen. Kul! Jävla cykelstad!
Varför ids man sno en rågammal, ful mountainbike som dessutom är låst, när det finns så många andra att sno?
Det sitter ett stort fult klistermärke på den som avslöjar att den är stöldmärkt.. Orka? Det finns ju inget värde i den men den är ju ett behagligt färdmedel. Nåja, polisanmält är det iaf. Så ser ni en blå mountainbike av märket DBS, Cybertrack, med styrhorn, pakethållare och ett orange klistermärke där det står "Rossön Sport & Järn" och ett vitt/blått öga med "Stöldmärkt" så vet ni ju vem som rår om den.
(Vilken himla tur att jag har en cykel till....)
Annars är jag hemskt tyst numera, vet inte vad som hänt men jag kommer tillbaka ska ni se.
Jag har jobbat och jobbat, surat över att inte fått ta del av sommaren och vips så skulle jag ha semester en vecka till och vet ni vad som hände då? Joo, det ska jag berätta för er. Det REGNADE varenda dag. Och då var det alla sorters regn, duggregn, hällregn, spöregn, åskoväder-regn, osv osv. Och kallt har det blivit. Så jag ställer mig frågan varje morgon - Har det redan blivit höst?
Idag drar jag mig för att börja med städningen.. och jag måste också frosta av min frys. Ganska så tråkigt. Jag tittar på tv, läser och sitter här istället. Betydligt enklare, det behöver man ingen motivation till. Tappade iofs lite humör efter cykelstölden men det är ju inte så mycket att göra åt det. Det är ju ganska väntat i en stad som Umeå men så jävla onödigt!
Och jag konstaterade en sak i lördags, med Tinas medhåll.. Ni vet den gamla, dryga vitsen om att "Killar är som dass"? Den stämmer! Iaf de senaste åren.. (Dom kanske säger samma om mig, vad vet jag..)
Killar är som dass. Antingen är dom upptagna eller fulla med skit.
Konstigt nog verkar jag bara träffa dom som är både och.
/a
Jobb och jobb..
Den här lilla historien hittade jag på jobbet...
När ditt jobb känns tungt & trögt och du är på gränsen till depression och inget går som det borde på jobbbet, gör då detta:
När du åker från jobbet, stanna till vid ett apotek & köp en stjärttermometer av märket "Johnson & Johnson".
Öppna förpackningen & läs bruksanvisningen, där kommer du att finna meningen:
"Varje termometer har testats personligen i vår fabrik".
Blunda nu & upprepa med hög röst mins fem gånger; Jag är glad att inte jobba på kvalitetskontrollen på Johnson & Johnson. Jag är glad att inte jobba på.....
Jag är glad att inte jobba på kvalitetskontrollen på Johnson & Johnson... :P
Jag är hemskt trött och hemskt omotiverad också, men det är bara en dag kvar att jobba sen väntar en veckas semester igen. Blir 5 dagar i storstaden och träffa familjen! Härliga tider!
Nu blir det snart en sväng på stan för att ta några kalla. Det ska bli gott!
/a
När ditt jobb känns tungt & trögt och du är på gränsen till depression och inget går som det borde på jobbbet, gör då detta:
När du åker från jobbet, stanna till vid ett apotek & köp en stjärttermometer av märket "Johnson & Johnson".
Öppna förpackningen & läs bruksanvisningen, där kommer du att finna meningen:
"Varje termometer har testats personligen i vår fabrik".
Blunda nu & upprepa med hög röst mins fem gånger; Jag är glad att inte jobba på kvalitetskontrollen på Johnson & Johnson. Jag är glad att inte jobba på.....
Jag är glad att inte jobba på kvalitetskontrollen på Johnson & Johnson... :P
Jag är hemskt trött och hemskt omotiverad också, men det är bara en dag kvar att jobba sen väntar en veckas semester igen. Blir 5 dagar i storstaden och träffa familjen! Härliga tider!
Nu blir det snart en sväng på stan för att ta några kalla. Det ska bli gott!
/a
Två veckor..
..är redan borta!! Och så är också min semester. Har visserligen en vecka kvar, men vi vet ju hur fort en vecka kan gå.
En vecka har redan förflutit sen tex den där "lugna" förfesten i fredags och i helgen är det en ny, trevlig, sammankomst!
Idag har varit en dag på stan med Tina! Mycket spring blev det och mycket pengar försvann, bara sådär. Var väl inte riktigt vad jag planerat men men. Skulle städat idag men tji fick jag för det gjorde jag inte. Däremot har jag tvättat, pysslat och grejat. Har numera sex svarta kakelplattor i mitt kök, vet inte riktigt vad jag ska säga om det, det är åtminstone tur att det inte är permanent. Haha. (Är det någon som har vägarna förbi Dollarstore så säg gärna till! Där var dom billiga minsann!!) Har införskaffat en ful plasthylla till duschen men den är funktionell! Så går det när det inte finns en kakelplatta i hela badrummet. Det är ju iofs inte mitt fel men nåja.
Nu är det dags att hoppa in i duschen, jag har ju trots allt nytvättat i sängen och sen blir det nog en film. Lagom uppladdning för veckans enda arbetspass.
Förresten.. En tanke slog mig idag... The past has passed...
Oj, kanske måste raka benen inför helgen också, ska ju trots allt träffa han som ska bli far till mina barn. Ja, vi ska tydligen gifta oss också. Ligger ju iofs några år fram i tiden, han ska tydligen flytta till Conneticut och fortsätta med läkarstudierna. Tänka sig, gift med en läkare..... Fast när jag tänker efter - Nä.
/a
En vecka har redan förflutit sen tex den där "lugna" förfesten i fredags och i helgen är det en ny, trevlig, sammankomst!
Idag har varit en dag på stan med Tina! Mycket spring blev det och mycket pengar försvann, bara sådär. Var väl inte riktigt vad jag planerat men men. Skulle städat idag men tji fick jag för det gjorde jag inte. Däremot har jag tvättat, pysslat och grejat. Har numera sex svarta kakelplattor i mitt kök, vet inte riktigt vad jag ska säga om det, det är åtminstone tur att det inte är permanent. Haha. (Är det någon som har vägarna förbi Dollarstore så säg gärna till! Där var dom billiga minsann!!) Har införskaffat en ful plasthylla till duschen men den är funktionell! Så går det när det inte finns en kakelplatta i hela badrummet. Det är ju iofs inte mitt fel men nåja.
Nu är det dags att hoppa in i duschen, jag har ju trots allt nytvättat i sängen och sen blir det nog en film. Lagom uppladdning för veckans enda arbetspass.
Förresten.. En tanke slog mig idag... The past has passed...
Oj, kanske måste raka benen inför helgen också, ska ju trots allt träffa han som ska bli far till mina barn. Ja, vi ska tydligen gifta oss också. Ligger ju iofs några år fram i tiden, han ska tydligen flytta till Conneticut och fortsätta med läkarstudierna. Tänka sig, gift med en läkare..... Fast när jag tänker efter - Nä.
/a
Funderingar..
Tack för inbjudan tjejer! Vet inte om jag ska känna mig upprymd eller orolig... det är någ både och :P
Varför vill man alltid ha det man inte kan få?
/a
Varför vill man alltid ha det man inte kan få?
/a
Jag lever!
Jag tänkte bara tala om att jag lever, jag är på semester!
Åkte hela långa vägen till Sälen i onsdags och väl framme var det full fart. Fick ett riktigt träningspass på studsmattan bla. I torsdags åkte vi till metropolen Höljes där det i vanliga fall bor ca 350 personer. Under helgen har det varit ca 25-30 000 personer där, det är inte illa. Tur det finns mycket skog. :)
I Höljes var det iaf Rallycross EM och dans, mycket trevligt! Och vi hade iallafall väldigt tur med vädret!
Idag måndag, sitter jag och pustar ut i Sälen, har haft en tuff helg. Planerna är sedan att på onsdag så styr jag min lilla pärla till bil raka vägen till Dorotea med ett eventuellt stopp i Hoting. Dom berörda vet ju inget om mina planer än så det kan ju komma att ändras! :)
PS! Om ni ska skicka någon fortsättning till den där inbjudan om den där hemliga grejen, så tänk på att jag inte är hemma i Umeå förrän EFTER kalaset och därför får ni nog berätta för mig vad som ska hända. :P
/a
Åkte hela långa vägen till Sälen i onsdags och väl framme var det full fart. Fick ett riktigt träningspass på studsmattan bla. I torsdags åkte vi till metropolen Höljes där det i vanliga fall bor ca 350 personer. Under helgen har det varit ca 25-30 000 personer där, det är inte illa. Tur det finns mycket skog. :)
I Höljes var det iaf Rallycross EM och dans, mycket trevligt! Och vi hade iallafall väldigt tur med vädret!
Idag måndag, sitter jag och pustar ut i Sälen, har haft en tuff helg. Planerna är sedan att på onsdag så styr jag min lilla pärla till bil raka vägen till Dorotea med ett eventuellt stopp i Hoting. Dom berörda vet ju inget om mina planer än så det kan ju komma att ändras! :)
PS! Om ni ska skicka någon fortsättning till den där inbjudan om den där hemliga grejen, så tänk på att jag inte är hemma i Umeå förrän EFTER kalaset och därför får ni nog berätta för mig vad som ska hända. :P
/a
Snart semester.
I veckan har jag hunnit fylla år! Hela 24 år, så nu är jag i samma liga som Sofie och Tina. :)
Jag hade en bra födelsedag! Jobbade hela dagen och utan ett ont anande, visste typ hela bygget om att jag fyllde år - och jag hade då inte talat om det. Men rykten sprider sig fort.. så inte var väl det så konstigt!
När klockan sen slog 19 var det dags att cykla hem, skulle baka en liten tårta och sen skulle min kollega JP komma förbi! Hon kom typ en halvtimme senare och bankade på mitt fönster. Två minuter senare så börjar det banka igen! Och där stod SEX pers till! Fyra glada rörmokare från Älvsbyn och två tokiga flickor! Vilken jävla tur jag hade kvar dom där muffinsen i frysen! Tårtan blev uppäten och muffinsen likaså! Men det var inte allt!
Jag blev ju så generad bara då dom kom genom dörren och sen fiskar dom tre flickorna från jobbet upp en massa presenter!! Dom hade under hela onsdagen gått runt och samlat ihop lite slantar för att köpa mig en present... och det var inte typ 5-6 st.. utan TRETTIOTVÅ av mina kollegor. Hur sjukt är inte det? Hur generad tror ni inte att jag var då?
Jag fick ett presentkort på MakeUp Store för 700 kr och lite småprylar. Här kan vi prata om att jag hade hemsk ångest då jag cyklade till jobbet dagen efter..
Den senaste timmen har jag nu bakat 56 st morotsmuffins (för andra gången den här månaden) som ska få lite glasyr imorron bitti och sedan ätas upp av mina kollegor. Hade tänkt baka lite tårta eller något men efterfrågan på morotsmuffinsen var för stor för att jag skulle låta bli! Haha :P
På onsdag går jag på en efterlängtad semester och det är den FÖRSTA betalda semestern i hela mitt liv. Fantastiskt! Tyvärr så har jag ju åkt på en förkylning så jag hoppas att den går över pronto! Åker till Sälen på onsdagmorgon och därefter blir det Höljes över helgen. Får väl hoppas att jag kommer därifrån med en hel fot den här gången. Att hoppa på kryckor en hel sommar är ju ingen höjdare. Sen bär det av till Dorro och efter det back till Umeå för att sedan vända om och åka till Åsele.. och två veckor efter det är det dags att flyga till Sthlm. Så. Nu vet ni mina planer... fast jag kan ju lova er att det blir bröd och vatten i 3 månader efter den här sommaren sen.. buhu!
Gjorde sönder min telefon igår också.. typiskt! Den fungerar ju som den ska, men det återstår ju att se hur länge till. Det är själva skalet som är trasigt och det saknas en liten del. Kul kul!
Nåja, tv och soffa för resten av kvällen nu!
/a
Jag hade en bra födelsedag! Jobbade hela dagen och utan ett ont anande, visste typ hela bygget om att jag fyllde år - och jag hade då inte talat om det. Men rykten sprider sig fort.. så inte var väl det så konstigt!
När klockan sen slog 19 var det dags att cykla hem, skulle baka en liten tårta och sen skulle min kollega JP komma förbi! Hon kom typ en halvtimme senare och bankade på mitt fönster. Två minuter senare så börjar det banka igen! Och där stod SEX pers till! Fyra glada rörmokare från Älvsbyn och två tokiga flickor! Vilken jävla tur jag hade kvar dom där muffinsen i frysen! Tårtan blev uppäten och muffinsen likaså! Men det var inte allt!
Jag blev ju så generad bara då dom kom genom dörren och sen fiskar dom tre flickorna från jobbet upp en massa presenter!! Dom hade under hela onsdagen gått runt och samlat ihop lite slantar för att köpa mig en present... och det var inte typ 5-6 st.. utan TRETTIOTVÅ av mina kollegor. Hur sjukt är inte det? Hur generad tror ni inte att jag var då?
Jag fick ett presentkort på MakeUp Store för 700 kr och lite småprylar. Här kan vi prata om att jag hade hemsk ångest då jag cyklade till jobbet dagen efter..
Den senaste timmen har jag nu bakat 56 st morotsmuffins (för andra gången den här månaden) som ska få lite glasyr imorron bitti och sedan ätas upp av mina kollegor. Hade tänkt baka lite tårta eller något men efterfrågan på morotsmuffinsen var för stor för att jag skulle låta bli! Haha :P
På onsdag går jag på en efterlängtad semester och det är den FÖRSTA betalda semestern i hela mitt liv. Fantastiskt! Tyvärr så har jag ju åkt på en förkylning så jag hoppas att den går över pronto! Åker till Sälen på onsdagmorgon och därefter blir det Höljes över helgen. Får väl hoppas att jag kommer därifrån med en hel fot den här gången. Att hoppa på kryckor en hel sommar är ju ingen höjdare. Sen bär det av till Dorro och efter det back till Umeå för att sedan vända om och åka till Åsele.. och två veckor efter det är det dags att flyga till Sthlm. Så. Nu vet ni mina planer... fast jag kan ju lova er att det blir bröd och vatten i 3 månader efter den här sommaren sen.. buhu!
Gjorde sönder min telefon igår också.. typiskt! Den fungerar ju som den ska, men det återstår ju att se hur länge till. Det är själva skalet som är trasigt och det saknas en liten del. Kul kul!
Nåja, tv och soffa för resten av kvällen nu!
/a
SATC
Jag har precis kommit hem från bion. Sex and the City stod på tablån...
Slutsatsen, förutom att jag tycker att det var en bra film och ett värdigt "slut" på serien, är att jag vill inte vänta med att bli kär och lycklig tills jag är 40.. jag vill bli kär NU!...
Inte en sommarförälskelse i sikte.
Alla bra killar är tydligen upptagna och dom få rackarna som inte är upptagna slinker ur fingrarna till någon annan ändå.
Eller så glömmer man bort hur dom ser ut när krogkvällen börjar lida mot sitt slut. Så kan man också göra.
Nåja. Godnatt.
/a
Slutsatsen, förutom att jag tycker att det var en bra film och ett värdigt "slut" på serien, är att jag vill inte vänta med att bli kär och lycklig tills jag är 40.. jag vill bli kär NU!...
Inte en sommarförälskelse i sikte.
Alla bra killar är tydligen upptagna och dom få rackarna som inte är upptagna slinker ur fingrarna till någon annan ändå.
Eller så glömmer man bort hur dom ser ut när krogkvällen börjar lida mot sitt slut. Så kan man också göra.
Nåja. Godnatt.
/a
Sommar... och pengar..
Jag sa ju precis att jag skulle åka hem nästa helg...!
Marie skulle jobba och kanske skulle ut och Tina skulle då få bli mit festoffer. Jag blev lite tveksam igår men bestämde prompt att jag skulle åka på Lajksjöfestivalen ändå.
MEEN... Nu vill en kollega byta jobbhelg och då finns det en möjlighet att jag kan åka på Åsele Marknaden istället.. det betyder att jag inte har råd att åka på Lajksjöfestivalen men däremot på Åsele.. Hmm....!
Klura klura..
/a
Marie skulle jobba och kanske skulle ut och Tina skulle då få bli mit festoffer. Jag blev lite tveksam igår men bestämde prompt att jag skulle åka på Lajksjöfestivalen ändå.
MEEN... Nu vill en kollega byta jobbhelg och då finns det en möjlighet att jag kan åka på Åsele Marknaden istället.. det betyder att jag inte har råd att åka på Lajksjöfestivalen men däremot på Åsele.. Hmm....!
Klura klura..
/a
Midsommar!
Ha en trevlig midsommar mina vänner!
Själv åker jag till Sikeå och förhoppningsvis skiner solen och jag får ta årets första dopp, I HAVET.. bbrrrr!
Det som återstår är att packa, duscha och komma tillfreds med min nya frisyr. Den är visserligen inte så "ny" men allt mitt hår är borta! Det är så tunt, så tunt..!
Kram kram!
Nästa helg ses vi :)
/a
Själv åker jag till Sikeå och förhoppningsvis skiner solen och jag får ta årets första dopp, I HAVET.. bbrrrr!
Det som återstår är att packa, duscha och komma tillfreds med min nya frisyr. Den är visserligen inte så "ny" men allt mitt hår är borta! Det är så tunt, så tunt..!
Kram kram!
Nästa helg ses vi :)
/a
Soffan!
Soffan my dear! Det är något jag glömt säga dig!!
Jag ska åka bort på midsommar..
Jag ska åka bort på midsommar..
Korkad och lättmanipulerad
Nu ska jag blotta min själ med något som jag tänkt på och fortfarande tänker mycket på.
Det kan också verka som att jag avverkar killar så som man sågar ner träd i en skog, men jag vill försvara mig med att så är inte fallet. Men man hinner ju möta ganska många människor på några år och vad som sker tillsammans med dessa människor är inte alltid detsamma som man enkelt vill tro. Inget fel i att dra slutsatser, men döm inte.
Jag har tänkt på det här med lycka, olycka och ensamhet. Det går ju faktiskt hand i hand. Jag skulle själv säga att jag är olycklig ibland. Den här olyckan beror mest på mig själv och de val som JAG har gjort. Sen kan jag tycka att anledningen till att jag sitter hemma själv en fredag/lördagkväll eller vaknar upp ensam en söndagmorgon, är delvis mitt fel och resten är slumpens fel. Ni kanske förstår var jag är på väg...
Jag kan inte dejta, jag kan inte ragga på krogen, jag kan inte flirta - jag vet helt enkelt inte hur man gör. Jag förstår inte heller att jag blir raggad på. Jag är så otroligt godtrogen och oförstående att jag inte fattar var personen i fråga vill komma med sitt ibland smickrande prat. Jag får panikångest och ont i magen av något så enkelt som "ta en fika". Mycket av det beror på att jag inte vet hur man beter sig, hur man går till väga och ännu värre är att jag är så naiv och därför blir jag också ofrivilligt, brutalt ärlig, och på en kort fika har jag redan lyckats prata bort intresset som personen i fråga tyckte sig ha hos mig och kvar blir jag med redan höga förväntingar.
Någonstans under min väg till denna ovetande och ibland olyckliga tjej har ju faktiskt ett gemensamt tycke uppstått, mellan mig och en inte fullt så naiv kille. Jag måste vara ganska lättmanipulerad.
De senaste killarna/"männen" som kommit min väg har på något sätt lyckats få mig att följa deras pipa. Träffas och att höras av, är sådant som sker på deras villkor vilket gör att det lämnar mig olycklig. Uppjagad och förvirrad. Jag fattar ganska fort tycke för dessa killar, blir sådär härligt intresserad och det känns spännande, men vad får jag för det? Det tar tyvärr lite längre tid att tappa intresse än att få. Jag grubblar och tänker alldeles för mycket.
Det som dock är lite lustigt är att det måste stå "korkad och lättmanipulerad" stämplad i pannan på mig. Många av de killar jag mött har redan förhållanden, ibland mer seriösa än andra, ibland till och med barn. Men av någon anledning så tror dom att det finns ursäkter för att tillfälligt vara intresserad av någon annan - och att det skulle vara okej. Jag tycker inte att det är okej men så står jag där ändå. Jag vet inte om jag har synliga moderskänslor som dessa killar spelar på, att jag tycker synd om dom och vill ta hand om dom, krama bort det onda och pussa på det som svider. Hur mycket jag än tycker att dessa killar är ute på hal is så fastnar jag ibland i deras klor. Dom puttar mig hit och kastar mig dit och helt plötsligt har jag gått emot alla mina väderingar. Mitt hjärta gör ont och mitt samvete bränns. Ångesten infinner sig och jag ljuger för mig själv. Att flirta har väl ingen dött av? Men vad händer sen? Känslor uppstår säkerligen på något håll, oavsett om det är tycke, svartsjuka, ensamhet, olycka eller lycka. Ett tillfälligt lyckorus smyger genom kroppen men äts sakta upp av ett svart moln. Det svarta molnet omvandlas till ett tryck över bröstet som kan ge mig panikångest och det blir svårt att andas.
Det jag inte förstår och hoppas att jag aldrig kommer att förstå - för då är jag illa ute - är; Varför stannar man kvar hos någon som inte gör en lycklig? Som inte känns "rätt". Dom har samma problem allihopa. Hon är svartsjuk, hon kväver mig, jag får ingen uppmärksamhet, hennes liv räknas men inte mitt, hon vill inte ha sex, hon har slutat bry sig om sig själv osv. osv. Listan kan bli lång men listan med svar blir inte det. Varför nöjer man sig med det, både killar och tjejer gör det, hela tiden, lever olycklig med en respektive som inte respekterar. "Hon har bara en sån period nu", är det då okej att vara otrogen? Ännu värre att dom tycker att det är okej att vara otrogen. Istället för att ta steget och ta sig ur ett dåligt förhållande och leva det liv och val som gör en lycklig så stannar man kvar och är otrogen istället. Det är ju inte schysst mot sin respektive och inte mot sig själv. Varför nöja sig med okej när man kan få det ännu bättre? Jag hoppas att jag slipper bli varse om varför man gör så här, då och om jag själv hamnar i ett förhållande. Jag börjar tro att jag kommer att få leva ensam, jag är ju ständigt korkad och lättmanipulerad.
Det som stör mig lite är att jag inte brukade vara sådan, lätt att kontrollera. Visst, jag fattade tycke och blev förälskad väldigt fort, precis som vem som helst och förmodligen precis som jag gör idag. Men för några år sen var det jag som styrde, jag blev inte styrd. Alla kanske inte håller med men om man frågar mina tonårskillar om vem som var den dominanta så vet i alla fall jag vad svaret blir. När jag kände mig olycklig eller helt enkelt tröttnade så gjorde jag slut. Bara till för drygt 3 år sen så blev det en olycklig vändning på detta då jag ovetandes träffade en casanova och blev störtkär. Efter detta känns det som att jag blivit en kärlekstörstande dåre som inte har någon aning om någonting. Jag sitter hemma och önskar att jag inte satt där ensam. Istället för att gå ut och leva livet och kanske helt plötsligt möta den människan som vaknar upp med mig en söndagmorgon är jag rädd för att möta ytterligare en nöja-sig-med-okej-kille som en vecka senare har det alldeles för bra hemma för att ge sig av. Jag är rädd för att möta en kille som utnyttjar min blåögdhet. Jag är trött på det och blir arg på mig själv.
Varför ska jag vara rädd? Det är ju bara att gå ut och möta livet, och det är ju verkligen inte mitt bekymmer om dom känner sig kvävda. Det är ju inte direkt så att jag tänkt gå in i ett förhållande med någon som precis brutit sitt, men det är ju svårt att styra sina handlingar ibland och framförallt sina känslor.
Fastän jag blir olycklig och deprimerad av detta med kärlek och lika gärna kan leva ensam resten av mitt liv (hoppas inte!!) är jag ändå en romantiker och tror att han en dag kommer att stå där. Pusselbitarna faller på plats, jag blir lycklig och så pass säker att jag inte kommer att kväva den stackars killen så att han måste gå ut på krogen och söka sympati hos någon stackars lättmanipulerad tjej och vara otrogen.
I sommar ska jag möta livet, sluta vara rädd. Det som sker det sker och det som händer får man ta ställning till då. Jag ska sudda bort stämpeln "Korkad och lättmanipulerad" i min panna och jag ska ställa krav.
Jag måste kanske sätta in en kontaktannons. "Söndagmorgons-sällskap sökes".
/a
Det kan också verka som att jag avverkar killar så som man sågar ner träd i en skog, men jag vill försvara mig med att så är inte fallet. Men man hinner ju möta ganska många människor på några år och vad som sker tillsammans med dessa människor är inte alltid detsamma som man enkelt vill tro. Inget fel i att dra slutsatser, men döm inte.
Jag har tänkt på det här med lycka, olycka och ensamhet. Det går ju faktiskt hand i hand. Jag skulle själv säga att jag är olycklig ibland. Den här olyckan beror mest på mig själv och de val som JAG har gjort. Sen kan jag tycka att anledningen till att jag sitter hemma själv en fredag/lördagkväll eller vaknar upp ensam en söndagmorgon, är delvis mitt fel och resten är slumpens fel. Ni kanske förstår var jag är på väg...
Jag kan inte dejta, jag kan inte ragga på krogen, jag kan inte flirta - jag vet helt enkelt inte hur man gör. Jag förstår inte heller att jag blir raggad på. Jag är så otroligt godtrogen och oförstående att jag inte fattar var personen i fråga vill komma med sitt ibland smickrande prat. Jag får panikångest och ont i magen av något så enkelt som "ta en fika". Mycket av det beror på att jag inte vet hur man beter sig, hur man går till väga och ännu värre är att jag är så naiv och därför blir jag också ofrivilligt, brutalt ärlig, och på en kort fika har jag redan lyckats prata bort intresset som personen i fråga tyckte sig ha hos mig och kvar blir jag med redan höga förväntingar.
Någonstans under min väg till denna ovetande och ibland olyckliga tjej har ju faktiskt ett gemensamt tycke uppstått, mellan mig och en inte fullt så naiv kille. Jag måste vara ganska lättmanipulerad.
De senaste killarna/"männen" som kommit min väg har på något sätt lyckats få mig att följa deras pipa. Träffas och att höras av, är sådant som sker på deras villkor vilket gör att det lämnar mig olycklig. Uppjagad och förvirrad. Jag fattar ganska fort tycke för dessa killar, blir sådär härligt intresserad och det känns spännande, men vad får jag för det? Det tar tyvärr lite längre tid att tappa intresse än att få. Jag grubblar och tänker alldeles för mycket.
Det som dock är lite lustigt är att det måste stå "korkad och lättmanipulerad" stämplad i pannan på mig. Många av de killar jag mött har redan förhållanden, ibland mer seriösa än andra, ibland till och med barn. Men av någon anledning så tror dom att det finns ursäkter för att tillfälligt vara intresserad av någon annan - och att det skulle vara okej. Jag tycker inte att det är okej men så står jag där ändå. Jag vet inte om jag har synliga moderskänslor som dessa killar spelar på, att jag tycker synd om dom och vill ta hand om dom, krama bort det onda och pussa på det som svider. Hur mycket jag än tycker att dessa killar är ute på hal is så fastnar jag ibland i deras klor. Dom puttar mig hit och kastar mig dit och helt plötsligt har jag gått emot alla mina väderingar. Mitt hjärta gör ont och mitt samvete bränns. Ångesten infinner sig och jag ljuger för mig själv. Att flirta har väl ingen dött av? Men vad händer sen? Känslor uppstår säkerligen på något håll, oavsett om det är tycke, svartsjuka, ensamhet, olycka eller lycka. Ett tillfälligt lyckorus smyger genom kroppen men äts sakta upp av ett svart moln. Det svarta molnet omvandlas till ett tryck över bröstet som kan ge mig panikångest och det blir svårt att andas.
Det jag inte förstår och hoppas att jag aldrig kommer att förstå - för då är jag illa ute - är; Varför stannar man kvar hos någon som inte gör en lycklig? Som inte känns "rätt". Dom har samma problem allihopa. Hon är svartsjuk, hon kväver mig, jag får ingen uppmärksamhet, hennes liv räknas men inte mitt, hon vill inte ha sex, hon har slutat bry sig om sig själv osv. osv. Listan kan bli lång men listan med svar blir inte det. Varför nöjer man sig med det, både killar och tjejer gör det, hela tiden, lever olycklig med en respektive som inte respekterar. "Hon har bara en sån period nu", är det då okej att vara otrogen? Ännu värre att dom tycker att det är okej att vara otrogen. Istället för att ta steget och ta sig ur ett dåligt förhållande och leva det liv och val som gör en lycklig så stannar man kvar och är otrogen istället. Det är ju inte schysst mot sin respektive och inte mot sig själv. Varför nöja sig med okej när man kan få det ännu bättre? Jag hoppas att jag slipper bli varse om varför man gör så här, då och om jag själv hamnar i ett förhållande. Jag börjar tro att jag kommer att få leva ensam, jag är ju ständigt korkad och lättmanipulerad.
Det som stör mig lite är att jag inte brukade vara sådan, lätt att kontrollera. Visst, jag fattade tycke och blev förälskad väldigt fort, precis som vem som helst och förmodligen precis som jag gör idag. Men för några år sen var det jag som styrde, jag blev inte styrd. Alla kanske inte håller med men om man frågar mina tonårskillar om vem som var den dominanta så vet i alla fall jag vad svaret blir. När jag kände mig olycklig eller helt enkelt tröttnade så gjorde jag slut. Bara till för drygt 3 år sen så blev det en olycklig vändning på detta då jag ovetandes träffade en casanova och blev störtkär. Efter detta känns det som att jag blivit en kärlekstörstande dåre som inte har någon aning om någonting. Jag sitter hemma och önskar att jag inte satt där ensam. Istället för att gå ut och leva livet och kanske helt plötsligt möta den människan som vaknar upp med mig en söndagmorgon är jag rädd för att möta ytterligare en nöja-sig-med-okej-kille som en vecka senare har det alldeles för bra hemma för att ge sig av. Jag är rädd för att möta en kille som utnyttjar min blåögdhet. Jag är trött på det och blir arg på mig själv.
Varför ska jag vara rädd? Det är ju bara att gå ut och möta livet, och det är ju verkligen inte mitt bekymmer om dom känner sig kvävda. Det är ju inte direkt så att jag tänkt gå in i ett förhållande med någon som precis brutit sitt, men det är ju svårt att styra sina handlingar ibland och framförallt sina känslor.
Fastän jag blir olycklig och deprimerad av detta med kärlek och lika gärna kan leva ensam resten av mitt liv (hoppas inte!!) är jag ändå en romantiker och tror att han en dag kommer att stå där. Pusselbitarna faller på plats, jag blir lycklig och så pass säker att jag inte kommer att kväva den stackars killen så att han måste gå ut på krogen och söka sympati hos någon stackars lättmanipulerad tjej och vara otrogen.
I sommar ska jag möta livet, sluta vara rädd. Det som sker det sker och det som händer får man ta ställning till då. Jag ska sudda bort stämpeln "Korkad och lättmanipulerad" i min panna och jag ska ställa krav.
Jag måste kanske sätta in en kontaktannons. "Söndagmorgons-sällskap sökes".
Post!!
Jag fick ett brev idag på posten.
Med en blommig framsida och svart text på insidan!
Jättekul faktiskt!
Fast jag kom ju inget närmare den där nedrans hemligheten!
Ps. Marie, du glömde dina skoinlägg! Ds.
/aa
Med en blommig framsida och svart text på insidan!
Jättekul faktiskt!
Fast jag kom ju inget närmare den där nedrans hemligheten!
Ps. Marie, du glömde dina skoinlägg! Ds.
/aa
HAHAHAHAHAHAHAHA
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
Utkast: Jag gjorde ...
Jag gjorde sönder min lampa!!
(Fast det syns bara om man går nära.. eller ställer sig med huvudet i lampan.)
